Just nu intar jag morgonkaffet i min ensamhet; ingen sambo och inga hundar. I veckan som var så längtade jag efter denna stund väldigt mycket. Det är så sällan jag är ensam hemma och kan göra precis vad jag känner för utan att hundarna ska ut, ska tränas, ska få mat, ska leka etc etc. Ni vet vad jag menar, oavsett hur mycket jag fullkomligt älskar min familj så behöver jag dessa stunder för mig själv. Trodde jag... Jag har nu varit ensam i ungefär 15 minuter och undrar redan varför där inte kommer en hund och lägger sig vid mina fötter. Var håller då alla hus?

Kokos har varit på kollo hos Monica sedan i tisdags. Han behöver få upp sitt självförtroende och vad är då bättre än att vara i en större hundflock? Eller som en vän till mig sa: "Kokos behöver bli lite mer street smart!" Precis! Fina Monica och Daniel är så fantastiska som ställer upp för oss med detta och de lägger ut bilder, filmer och bloggar så att vi vet att han har det bra. Detta kollo är även bra för Kiwi för han är ofta beroende av Kokos och håller sig nära honom hela tiden, men under dessa dagar har han lärt sig att han klarar sig själv. Dessutom tror jag att han gillar att ha husse och matte för sig själv.

Sambon och Kiwi ska vara utanför Kristianstad hela dagen hos en vän till sambon, så de körde som sagt iväg och lämnade mig ensam kvar. Alla är iväg och har kul och jag ska städa, tvätta och klippa gräset... Men jag sörjer inte för ikväll blir det ESC-fest hos min kusin så det kommer att bli en bra dag detta iaf. :-)