Skryt, skryt, skryt!

 
Om ni inte vill läsa en massa skryt så har ni hamnat i helt fel blogg. I alla fall fel inlägg, för jag måste skryta om hur bra det gick på inkallningskursen tidigare ikväll.
 
Kiwi, Weenie, Spiini, Moon, Mouden, Kwiin, Lightschaps Kiwano-Moon aka Mattes ögonsten. Kärt barn har som sagt många namn! Han var så duktig på kursen idag och följde matte i princip hela tiden. När andra hundar spanade in varandra och morrade lite för mycket då brydde sig inte Kiwi alls utan höll sig till matte. När andra hundar började skälla på varandra ville Kiwi dit och leka polis (efter mamma Chia kanske? :)). När andra hundar var lite för upprymda för att jobba med någon annan då fick Kiwi göra övningen med dem för han bryr sig inte om sådant utan vill bara leka, jobba och att alla ska vara glada och må bra.
 


 
Jag är så stolt över denna lille kille som jobbade på så bra och lyssnade hela tiden. Eller nja, en gång vandrade han iväg till en annan deltagare, men hon råkade spilla ut kokt lever på marken så jag var inte så överraskad. Försökte inte ens kalla på honom för jag visste att den störningen vinner jag inte. :) Han vandrar genom livet full av självförtroende och aldrig att jag har sett honom visa agg mot någon annan; barn, vuxen eller hund. Tänk så olika han och Kokos är. Kokos vars självförtroende vi dagligen jobbar med att bygga upp och Kokos vars tillit till att vikan hantera situationen vi dagligen jobbar med. Framstegen syns och det går sakta men säkert framåt och aldrig att vi ger oss!
 
Våra fina hundar. Så olika. Så totalt olika både till utseende, storlek och personlighet. Men båda så innerligt älskade! Tänk att vi snart har varit hundägare i 2 år, jag som knappt kommer ihåg vad eftermiddagar, kvällar och helger fylldes med tidigare. Och inte vill jag komma ihåg heller. Jag vill ha dessa killar runt mig alltid.
 

Hela kvarteret hjälper till

Idag när jag kom hem från jobbet så gick jag ut med hundarna en och en för att kunna skvallerträna med klicker. Och det är verkligen fantastiskt hur hela omgivningen hjälper till utan att veta om det! Där skällde en hund i en trädgård, där prasslade en fågeli busken, där flög en fågel upp ur åkern, där skrek några barn på en studsmatta, där kom någon rullande på en skateboard, där dök en barnvagn upp från ingenstans etc etc.

Jag var ute med Kokos i ca 45 minuter och Kiwi fick en timme då vi satte oss en stund på torget för att skvallerträna på bussarna och alla som ska av och på dessa. Väldigt kul träning och oj vad det går åt massor av godis nu i början! När vi hade kommit hem och de hade ätit så intog de sina favoritplatser.


Kokos på det svala golvet i badrummet.


Kiwi högst upp på trappan.

Man blir tydligen väldigt trött av skvallerträning. :-)

En tur till veterinären

Kokos har i ca en veckas tid haft 1-4 torrhostattacker per dag, så häromdagen begav jag och han oss till veterinären här i Höllviken. Han är inte alls allmänpåverkad och äter och dricker som han ska, men eftersom det har hållt på några dagar ville vi så klart kolla upp det och se om det eventuellt behövdes penicillin.
Jag fyllde fickan med godis eftersom detta då också skulle bli ett perfekt tillfälle att skvallerträna på andra hundar. Som jag har skrivit tidigare så har Kokos väldigt dåligt självförtroende när det kommer till andra hundar och känner sig trängd och rädd när han möter dessa i koppel. Vi har därför börjat skvallerträna på allvar med honom och håller ordentlig koll på promenaderna så att ingen hund plötsligt dyker upp på nära håll så att träningen faller tillbaka flera steg.

När vi kom fram till djuraffären (som ligger i samma byggnad som vet) så stannade han och vill inte gå in. Det är plastgolvet som han inte gillar. men jag lockade in honom och gick runt med honom och när han slappnade av blev det massa beröm och godis. Några andra i affären tittade konstigt på mig, men det bryr jag mig inte om. :-) Jag gick bort till disken för att anmäla att vi hade kommit och där stod en dam med en liten lurvig vovve. kokos tittade på den och brydde sig inte nämnvärt. GODISREGN!

Vi satte oss i väntavdelningen och in kom en stor haltande schäfer som började skälla. Kokos backade in litegrann närmare mig, men spände sig inte och vände blicken mot mig. GODISREGN! Schäfern satte sig mittemot oss, såg lite orolig ut och spände blicken i Kokos. Kokos tittade på den -GODIS! och tittade sen på mig - GODISREGN!


"Du matte, vem tror den där schäfern att han är egentligen?"

Runt hörnet dök det plötsligt upp en labrador. Kokos tittar på den, men sitter lugnt kvar när den går förbi - GODIS!

Jag förstår att lugnet mot hundarna mycket beror på att han hade fullt bry med att acceptera att han var hos veterinären och att det inte direkt kommer att gå så här bra på alla våra promenader, men vilket stort kliv framåt! Skvallerträning rockar! och det funkar faktiskt bra även utan klicker. Etfersom vi oftast går ut med båda hundarna samtidigt (så klart, annars skulle vi aldrig gjort annat än promenerat ;-)) så kan vi inte klicka när Kokos tittar på en hund utan då får vi vara snabba med godiset istället och det funkar bra. Givetvis har vi lång väg kvar, men det är kul när man snabbt ser resultat!

När katten är borta...

Denna helg spenderar jag hos goda vänner i Stockholm. Helgen går ut på prat, vin, god mat, Gröna Lund och lite shopping. EN enormt trevlig helg. Där hemma har jag lämnat sambon, Kokos och Kiwi. Givetvis ger han migtäta uppdateringar angående hur detär med dem.

Deras dag igår bestod i princip av en enda lång utflykt. Det var på Söderåsen och promenerade, de körde till Vaxsjön vid Höör och hängde där för att sedan avsluta dagen i Tollarp hemma hos vänner till Tobias. Inte helt överraskande var hundarna helt slut när de kom hem igen vid 1-tiden i natt; jag kan därför säga, utan några som helst tveksamheter, att hundarna kommer att sova och vila större delen av dagen idag. Vilket kanske är bäst med tanke på den värme det ska blir.


Lite vila i skuggan under promenaden på Söderåsen


Min fina familj vid Vaxsjön


En totalt utslagen Kiwi i natt när de kom hem igen.

Min ögonsten!

Idag åker jag till Stockholm och kommer inte hem igen förrän sent på söndag kväll. Hemma lämnar jag min fina familj och framförallt Kiwi. Mina fine Kiwano! hur ska jag klara mig utan Kiwi-mys i flera dagar?

I hoppartagen

Måste bara visa denna bild vi tog på Kokos på agiltiybanan igår. Han är så söt vår Oukoman!

En stund i hundparken

Idag kom sambon och hundarna och hämtade mig efter jobbet. Kosan styrdes mot Storegårds fina hundpark där vi hade bestämt oss för att aktivera hundarna. Korv, vatten och klickers var nerpackade, solen sken och jag såg väldigt mycket framemot att få visa detta fina ställe för Tobias och Kokos. Jag och Kiwi var där på kennelträff för ett par veckor sedan, men de andra två i familjen visste inte vad som väntade dem.

Vi parkerade på innergården, lade en hundralapp i lådan och stegade in. Vi hade hela stället för oss själva, vilket var helt fantastiskt. Kokos jobbade med husse och Kiwi med mig och vi startade alla på Miljöbanan. Denna är inga problem för Kiwi; han går runt på olika underlag och in i tunnlar och upp i skottkärran. Först trodde jag att han blev lite rädd för PET-flaskorna som hängde ner framför honom eftersom han inte gick igenom dem till andra sidan. Dock trodde jag fel när det visade sig att han inte vistste vad han skulle göra utan istället smällde till dem med tassen som om de vore en tasstarget :-) Fina Kiwi. Han och jag gick vidare till sök-banan och rally-lydnad medan Tobias jobbade vidare med Kokos på miljöbanan.

Sen fortsatte resten av tiden på agility-banan. Här lever Kokos upp och ut ordentligt! Hoppa och springa, hoppa och springa. Kan det vara bättre? Han var inte heller rädd för varken vipp-brädan eller A-hindret. Och när det blev för mycket lade han sig under bänken och vilade.


Full fart upp på A-hindret


Detta är ju inga problem







Inte detta heller.






Kan lillebrorsan så kan jag bättre!

En helt fantastisk kväll som resulterade i en aning övertrötta hundar... Lite uppstressade, men efter en stund kom de till ro. Helgen ska spenderas hos min mor där Kiwi ska följa med mig på Höörs marknad (miljö- och skvallerträning) och Kokos ska hjälp mamma att leta kantareller.

Kokos och Kiwi

En blogg om två väldigt speciella pojkar, som snabbt blev det viktigaste i våra liv!

RSS 2.0