Två dagar i spåret

I onsdag blev jag hemskickad (ja, typ) från jobbet då jag hade feber och kände mig allmänt hängig. Detta så jag skulle må bättre på torsdagen då jag och några kollegor skulle iväg till Distanshandelsdagen i Borås. Ett par kräkningar på kvällen satte stopp för den resan tyvärr, men på seneftermiddagen på torsdagen började jag känna mig bättre (bortsett från lite feber) så jag packade in Kokos i bilen och styrde färden mot den gamla rälsvägen mellan Ljunghusen och Skanör.
 
Jag hade Kokos kopplad hela tiden (även om han får vara lös där och aldrig är några problem att ha lös) då jag ville visa honom att man minsann kan vara här utan att springa rundor. Dessutom skulle han vara rastas lite innan jag skulle börja lägga spår. Som jag har berättat tidigare är vi amatörer vad gäller spårande och brukar låta hundarna ta spåret direkt när vi har lagt det. Det funkar bra för oss, men någon gång hade det varit kul att låta dem ta ett spår som har legat minst en timme. För att lägga spår använder vi godbiten nedan som vi har fått av Lotta och som nu ligger i frysen och tas fram när det är dags att ge sig iväg.

 
Lite balansövningar hann vi också med.
 
Jag lade 3 spår (ett kort, ett mitt emellan och ett längre) och det gick bra. Kokos är dock lite slarvig och försöker ibland gena, så det ska försöka jobbas bort. Annars var det inga problem och det var en väldigt trött hund när vi kom hem drygt två timmar senare. Även jag slockande i soffan då det kanske inte var den bästa idén att hänga i skogen i två timmar med feber... Men Kokos var ju nöjd iaf :)
 
Och idag var det dags igen! Sambon surade lite över att han inte kunde följa med och spåra dagen innan, så idag begav vi oss till Falsterbo med Kokos och klöven. Min plan var att håll igen Kokos lite så att han inte rusar fram i spåret utan håller nosen nere och jobbar. Och se idag gick det mycket bättre! Säkert mycket beroende på att han inte heller såg när vi lade spåren; inte lika lätt att fuska då. När han hade gått det andra och sista så bar han så stolt iväg med klöven. Härliga Kokos! Första gången han såg en klöv var han lite rädd för den och visste inte riktigt vad han skulle göra med den :)
 
Kokos; välkamouflerad bland höstlöven.
 
"Nu är jag trött!"

Nu blir det vilodag imorgon för Kokos, för på söndag är det dags igen för kurs hos Lotta och vad står på schemat då? Spårning så klart. :-)
 
 
 
 

 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Kokos och Kiwi

En blogg om två väldigt speciella pojkar, som snabbt blev det viktigaste i våra liv!

RSS 2.0