Efter att Juldagen bestod av endast vila, vila, vila och åter vila så var det åter dags att få igång hundarna lite efter allt julfirande och slappande. Hundarna packades in i bilen och vi körde till Ljunghusen för att där gå längs den gamla rälsen till Skanör. Ett väldigt bra ställe att gå med hundarna lösa då man hela tiden ser långt fram om där kommer andra hundar.

 

På ett ställe mötte vi en stor dobberman och en liten pudel och just där fanns det ingen möjlighet för oss att ge Kokos mer utrymme. Så de satte sina hundar lugnt ner och sa att vi kunde passera (älskar när andra hundägare har förståelse för att alla hundar är olika och behöver utrymme/hjälp på olika sätt). Kiwi spatserade som vanligt förbi utan problem men med mycket nyfikenhet. Jag höll Kokos kort och placerad mig mellan honom och de mötande hundarna. Jag talade lugnt med honom och han morrade mot de andra hundarna då han tyckte de vad lite för nära, men överlag gick det ändå bra. Jag kände att han försökte sig på ett litet utfall, men då jag höll honom så kort och han hade sin VGW-sele på sig så slutade han försöka. Absolut inget perfekt möte, men det gick ganska bra i alla fall.

 

Efter det var det dags för dem att springa av sig, leka, hoppa, balansera, klättra och (i Kokos fall) simma...

 

 

I år firade vi jul i dagarnar två. Den 23 december packade vi bilen, hämtade mamma i Höör och åkte vidare till min bror och hans fina familj i Vinslöv. I detta hushåll finns även flera katter och en gammal golden retriever vid namn Bilbo. Han är som en valp inombords men tyvärr hänger inte kroppen riktigt med hans tankar och när våra hundar gick omkring och han kände sig trängde så skällde han på dem. Stackars Bilbo, han ville egentligen bara leka med sina kompisar. För att han skulle kunna ta det lugnt så höll vi våra hundar i en annan del av huset i perioder. Det blev massa lek i snön, julklappar och julmat innan vi i sakta gemak tog oss tillbaka till Höör där vi skulle sova över hos min mor.

 

På Julafton var vi hemma vid lunchtid och två timmar senare var det dags att susa iväg till Tobias familj. De bor bara tio minuter bort och innan vi gick in tog vi ut hundarna på en lång promenad. Även i detta hushåll finns husdjur - två hundar och tyvärr fungerar de inte så bra med våra (läs; Kokos). Lösningen var att våra och deras hundar fick vara i huset i omgångar och de som inte var i huset var ute i "musikhuset" (stort kontor med studio) som ligger på tomten. När våra hundar var inne var de så fantastiskt duktiga! De hälsade snällt, nosade runt och gick sedan och lade sig när vi skulle äta.

 

Behöver jag ens säga att Juldagen sedan spenderades i ryggläge? Men vi hann prova deras julklapp från oss litegrann.

 

Det var väl hemskt vad dålig jag är på att uppdatera här. Vill så gärna skriva några inlägg i veckan, men har inte fått in rutinen. Kanske skulle få till en halvtimme varje kväll och skriva ihop något? Fast det måste ju vara något redigt; inte bara skriverier om ingenting (som nu :)).

 

Våra hundar har haft några slöa dagar, som mest har innehållit långa promenader och mys. Ett och annat besök har vi också haft och de var väldigt intresserade av julbaket igår. Det handlade nog mest om att de väntade på att grädden till ris ala maltan skulle vispas så att de kunde få slicka av visparna efteråt. Det finns inget bättre och godare!

 

Imorgon ska hundarna till fina Sara i Eslöv och stanna där till på torsdag, kanske att det då även blir ett besök på Ljushem för dem och då behöver de alla vila de kan få. ;-) Efter de dagarna och julfirandet så ska jag se till att rutinerna kommer in igen med träning, klickning, kurser och spår för våra killar. Dock tror jag att de även mår bra av en period med lugn. Dessutom har Kiwi varit lite förkyld med hosta några dagar så han har defintivt behövt vila.

 

I alla fall så har jag just klickat hem hem här boken och tillsammans med denna som jag har sedan tidigare ska nog hundarna få tillräckligt med träning ett tag. Men innan nya uppgifter ska börjas med Kokos så ska jag slutföra krypa-träningen med honom. Han fattade snabbt när jag tog fram targetstickan; han satte nosen mot denna och sedan lade jag honom ner och han kröp fram mot stickan för att sätta nosen mot den. Duktiga kille! Kiwi är lite svårare eftersom han riktigt fattar att han har ett bar bakben som kan röra sig på egen hand utan att frambenen är inblandade.

 

Nåja, det var allt för idag. Nu väntar Vellingeblomman på oss och sen blir det The Hobbit ikväll. En underbar tredje advent!