Om ni inte vill läsa en massa skryt så har ni hamnat i helt fel blogg. I alla fall fel inlägg, för jag måste skryta om hur bra det gick på inkallningskursen tidigare ikväll.

 

Kiwi, Weenie, Spiini, Moon, Mouden, Kwiin, Lightschaps Kiwano-Moon aka Mattes ögonsten. Kärt barn har som sagt många namn! Han var så duktig på kursen idag och följde matte i princip hela tiden. När andra hundar spanade in varandra och morrade lite för mycket då brydde sig inte Kiwi alls utan höll sig till matte. När andra hundar började skälla på varandra ville Kiwi dit och leka polis (efter mamma Chia kanske? :)). När andra hundar var lite för upprymda för att jobba med någon annan då fick Kiwi göra övningen med dem för han bryr sig inte om sådant utan vill bara leka, jobba och att alla ska vara glada och må bra.

 

 

Jag är så stolt över denna lille kille som jobbade på så bra och lyssnade hela tiden. Eller nja, en gång vandrade han iväg till en annan deltagare, men hon råkade spilla ut kokt lever på marken så jag var inte så överraskad. Försökte inte ens kalla på honom för jag visste att den störningen vinner jag inte. :) Han vandrar genom livet full av självförtroende och aldrig att jag har sett honom visa agg mot någon annan; barn, vuxen eller hund. Tänk så olika han och Kokos är. Kokos vars självförtroende vi dagligen jobbar med att bygga upp och Kokos vars tillit till att vikan hantera situationen vi dagligen jobbar med. Framstegen syns och det går sakta men säkert framåt och aldrig att vi ger oss!

 

Våra fina hundar. Så olika. Så totalt olika både till utseende, storlek och personlighet. Men båda så innerligt älskade! Tänk att vi snart har varit hundägare i 2 år, jag som knappt kommer ihåg vad eftermiddagar, kvällar och helger fylldes med tidigare. Och inte vill jag komma ihåg heller. Jag vill ha dessa killar runt mig alltid.