...men efter en andra gång så är jag lite rädd för att Kiwi kanske aldrig mer vill gå ut på promenad med mig igen.

 

 

Idag på morgonpromenaden såg vi en vit plastpåse längre fram på gångbanan. Den prasslade när det blåste och Kokos stannade upp lite och tyckte den var lite läskig. Vi gick långsamt fram och Kiwi undrade vad problemet var och varför vi skulle gå så långsamt? Jag tog fram godis och lockade fram Kokos till påsen; han smög fram och nosade försiktigt på den.

 

Vad gör Kiwi? Spatserar lugnt och orädd fram till påsen, lyfter på benet och kissar över hela påsen. Denna underbare kille. Och vad gör då Kokos? Han kan ju inte vara sämre än lillebror utan även han lyfter på benet och kissar på påsen. Blicken han ger mig efteråt är fylld av stolthet och säger "Se matte, vad jag gjorde!" 

 

Åh vad jag älskar dessa killar!

 

Jag var ute en sväng i köket för att hämta en kopp kaffe och hittade nedan pälshög när jag kom tillbaka.
Vad hände? Hur blev det så?


En stor boll av hundhår.


Detta resultatet efter att Kokos igår cyklade ca 7 km med husse (eller nåja, husse cyklade och Kokos sprang bredvid) och efter att jag och Kokos precis kommit hem efter en timmes promenad innehållande klicker- och skvallerträning.

 

 

 

 

 

 

Idag när jag kom hem från jobbet, tog jag med hundarna ut en och en för att skvallerträna. Eftersom vi inte kan gå för nära andra hundar med Kokos så får ju aldrig Kiwi träna på hundmöten. Nu har han inga större problem med dem, men ibland blir han väldigt intresserad av den andra hunden och "fastnar" med blicken. Idag blev jag därför väldigt glad när vi på en smal gångstig mötte en rottweiler blandning och dennes matte. Med klicker i ena handen och blodpudding som belöning så gick det galant. Kiwi tittade på hunden och jag klickade och belönade. Den andra hunden drog lite mot Kiwi (vilket gladde mig, då det blev extra träning) och det gick så bra!

 

Hem och byta hund. Jag och Kokos testade lite tyst inkallning på en gräsmatta och han fixade det direkt. Dags att börja träna det med längre avstånd då han har bra koll på det nu. Resten av rundan blev det mycket skvallerträning, på en tax (som passerade riktigt nära), hundar som skällde och barn på sparkcyklar. På en smal gata stod en familj vid sin bil och plötsligt dök deras fralla upp bakom bilen. Kokos var inte beredd och jag klickade och belönade om vartannat. Han kom dock inte ur stirrandet och precis när frallan började dra framåt och morra kallade jag på Kokos och sprang iväg. Direkt ignorerade han hunden och sprang glatt efter. Om inte blodpudding fungerar så fungerar alltid spring. :) Min fina duktiga kille. Små men tydliga framsteg!

Idag har varit en sådan där tråkig dag för hundarna. En väldigt viktig dag då jag ser det som att de får återhämta sig och lära sig att inomhus tar man det lugnt. För en stund sedan var vi ute med den runda så att de skulle få springa av sig lite; det blev inkallningsträning där Kiwi var väldigt duktig och så blev det även en del skvaller träning med Kokos. Vi mötte en schäer på nära håll och matten till den var väldigt snäll och hjälpte oss genom att gå en bredare cirkel runt och ta en alternativ väg hem för att Kokos inte är redo att möta en stor hund på så nära håll. Det blev massor av klick-godis, klick-godis och det gick ganska bra även om svansen var högt upp så höll han sig vid mig och morrade inte mot den andra hunden.

På vägen hem tog godiset slut och när Kokos då såg en hund en bit bort så blev det bus och lek med matte istället. Det funkade lika bra. "När jag ser en hund så händer bra saker; antingen godis eller spring, lek och bus!", så ska han tänka och vi jobbar oss dit :)

 

Nu fortsätter dock den tråkiga dagen efter lite spring och de föll direkt in i dagens söndagslunk igen.

 

 

 

(Ok, på den här bilden vilar han inte men han ör så söt när man ser ögonen :) Tofs vill han inte ha, så jag får passa på att titta på dem när jag kan.)

 

Eftersom jag har varit ledig torsdag och fredag denna vecka (längsta ledigheten på hela sommaren, woohoo!) så packade vi in hundarna och körde till det gamla militärområdet i Falsterbo. Vi har varit där flera gånger tidigare och det är ett underbart stort område vid havet, men också stora ljunghedar och skog. Och det bästa är att allt är inhängnat, perfekt ställe helt enkelt.

 

Kiwi var lite orolig i magen i söndagskväll och även i måndags morse. Ingen större fara, men vi var ändå lite oroliga då vi båda skulle iväg och jobba några timmar och behövde lämna hundarna ensamma denna stund.

 

Kiwi fick vara i köket och Kokos huserade i hela huset. Efter ett par timmar skulle en vän till Tobias komma förbi och lämna ett notställ utanför dörren. Vi bad honom att titta in genom köksfönstret för en snabb koll om det hade skett någon "olycka" och vi i så fall behövde köra hem.

Inga problem (ska också sägas Kiwi aldrig har träffat denna person). Han kommer dit, lämnar det han ska, tittar in genom fönstret och vad får han se? Jo, Kiwi sittandes vid barngrinden, tittandes ut genom fönstret på denna okända man och med svansen viftandes som aldrig förr...

 

Ja, man vet ju aldrig, det kunde ju vara någon som ville komma in och leka med honom. Nog bara att inse att det inte blir någon vakthund av denna lille herre...

 

 

Jag har tyvärr varit väldigt dålig på att klicka Kokos på senaste tiden och i kombination med att han hade en lite halsinfektion och inte fick springa lös på en vecka gjorde att han inte tyckte att husse och matte var så roliga längre. Det märks direkt på Kokos när han tycker det är en lagom rolig dos med aktivering under veckorna; han blir mycket gosigare och vill ligga tätt intill i soffan och somnar gärna vid våra fötter i sängen. När vi är tråkiga så visar han det med att lägga sig lite längre bort och somna på golvet istället för i sängen. En tyst protest liksom. :)

 

 I alla fall, för ett tag sedan köpte jag denna bok och den är så härlig! Älskar att få en massa ny idéer till vad som kan tränas och klickas. Jag brukar klicka in småsaker, men fullföljer sällan hela linan ut till kommandot verkligen sitter. Dåligt av mig, jag vet och jag ska bättra mig på den punkten. Nåväl, för ett par veckor sedan började jag klicka in s.k. "tyst inkallning" på Kokos och det är superkul! Just nu håller vi oss i trädgården, men detta ska tränas runt om i andra miljöer med mer störningar. Den är verkligen väldigt rolig och jag märker att Kokos får mer förtroende för mig då han måste ställa sig mellan mina ben, vilket han tyckte var lite läskigt i början.

 

Det går helt enkelt ut på att när jag ställer med med benen i sär så ska Kokos komma till mig, ställa sig mellan mina ben och helst söka kontakt. Detta ska han göra uta att jag kallar eller lockar på honom på något sätt. En bra övning att ta till om man t.ex inte vill tjata hundens namn vid inkallning eller liknande. Jag går även ett par steg bakåt och framåt och då ska Kokos följa med. Är benen i sär ska han stå mittemellan dem :) Det fungerar bra på hemmaplan, men i morgon får vi nog testa det ute i stora världen.

 

 

Eftersom hösten består av arbete med en show och detta sedan övergår i arbete med julturnén som så klart övergår i själva julturnén så finns det inte så mycket tid för att umgås bara jag och Tobias. Denna helg höll vi därför ledig, lämnade hundarna hos världens bästa Monica och Daniel på Ljushem och tog in på hotell i Köpenhamn. Bara jag och Tobias. Ingen vardag, inga måsten, inget fixande och inga hundar. Vi har haft det helt fantastiskt! Detta var precis vad vi behövde! Ljuvligt har det varit att bara strosa runt, äta gott och göra det som faller oss in.

Så klart blev det lite shopping också och jag var så klart tvungen att klämma och känna på armbandet från Hermes som jag vill ha och några väskor som jag har siktat in mig på. Dock säger ekonomin nej just nu, men nu vet jag vilken jag vill ha och ska spara till denna. Eller jag väljer mellan två... Vi får se, men det börjar bli dags för en ny härlig väska. Tills denna inhandlas så tröstade jag mig med ett knallrosa fodral till min MacBook Air från Marc by Marc Jacobs.

 

 

Jag är väldigt nöjd med det köpet. Framförallt som Tobias betalade som en liten present för att fira att jag snart börjar på mitt nya jobb.

Det blev så klart även ett besök på COS ohc ut kom jag med en randig tröja... Vågar knappt räkna efter hur många randiga tröjor jag har i garderoben, men jag älskar det!

 

När vi kom hem idag så satte jag mig direkt i bilen för att hämta hem hundarna. Som vi har saknat dem! Men det är så skönt att veta att vi kan åka bort och så har de det så himla bra hemma hos Sara eller på Ljushem. Det brukar framförallt vara hos Sara, men denna helg kunde inte hon så då var Monica så snäll och sa att de kunde vara där. Inte vet jag vad de har hittat på men de har haft det enormt roligt! Kokos var lerig upp på magen när jag hämtade dem och såg väldigt nöjd ut med detta. :) Så länge han har haft kul står jag gärna och duschar av honom hur länge som helst. Kiwi var helt slut och ville inte hoppa ur bilen när vi kom hem, han sov så gott vår store herre. Men jag märker på dem att de mår bra och har haft det fantastiskt bra! Tusen tack Monica och Daniel för att ni hjälpte oss med dem denna helg. Ni är guld värda! Just nu ser det ut så här hos mig:

 

 

 

Två stycken väldigt trötta herraroch jag har en känsla av att de knappt kommer vilja gå ut på kvällsrundan. Och de kommer att inneha denna position även imorgon. Imorgon blir det en vilodag; utan någon som helst tvekan :)