En tur till veterinären

Kokos har i ca en veckas tid haft 1-4 torrhostattacker per dag, så häromdagen begav jag och han oss till veterinären här i Höllviken. Han är inte alls allmänpåverkad och äter och dricker som han ska, men eftersom det har hållt på några dagar ville vi så klart kolla upp det och se om det eventuellt behövdes penicillin.
Jag fyllde fickan med godis eftersom detta då också skulle bli ett perfekt tillfälle att skvallerträna på andra hundar. Som jag har skrivit tidigare så har Kokos väldigt dåligt självförtroende när det kommer till andra hundar och känner sig trängd och rädd när han möter dessa i koppel. Vi har därför börjat skvallerträna på allvar med honom och håller ordentlig koll på promenaderna så att ingen hund plötsligt dyker upp på nära håll så att träningen faller tillbaka flera steg.

När vi kom fram till djuraffären (som ligger i samma byggnad som vet) så stannade han och vill inte gå in. Det är plastgolvet som han inte gillar. men jag lockade in honom och gick runt med honom och när han slappnade av blev det massa beröm och godis. Några andra i affären tittade konstigt på mig, men det bryr jag mig inte om. :-) Jag gick bort till disken för att anmäla att vi hade kommit och där stod en dam med en liten lurvig vovve. kokos tittade på den och brydde sig inte nämnvärt. GODISREGN!

Vi satte oss i väntavdelningen och in kom en stor haltande schäfer som började skälla. Kokos backade in litegrann närmare mig, men spände sig inte och vände blicken mot mig. GODISREGN! Schäfern satte sig mittemot oss, såg lite orolig ut och spände blicken i Kokos. Kokos tittade på den -GODIS! och tittade sen på mig - GODISREGN!


"Du matte, vem tror den där schäfern att han är egentligen?"

Runt hörnet dök det plötsligt upp en labrador. Kokos tittar på den, men sitter lugnt kvar när den går förbi - GODIS!

Jag förstår att lugnet mot hundarna mycket beror på att han hade fullt bry med att acceptera att han var hos veterinären och att det inte direkt kommer att gå så här bra på alla våra promenader, men vilket stort kliv framåt! Skvallerträning rockar! och det funkar faktiskt bra även utan klicker. Etfersom vi oftast går ut med båda hundarna samtidigt (så klart, annars skulle vi aldrig gjort annat än promenerat ;-)) så kan vi inte klicka när Kokos tittar på en hund utan då får vi vara snabba med godiset istället och det funkar bra. Givetvis har vi lång väg kvar, men det är kul när man snabbt ser resultat!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Kokos och Kiwi

En blogg om två väldigt speciella pojkar, som snabbt blev det viktigaste i våra liv!

RSS 2.0